Fördelar och nackdelar med olika bolagsformer?

När det är dags att välja bolagsform brukar det bli ett svårt val för många nyföretagare. För vissa kan det vara väldigt uppenbart vilken bolagsform man ska välja men för andra är det lite svårare.

Att välja bolagsform behöver inte vara kopplad till vilken företagserfarenhet man har. Andra faktorer har större betydelse. Ett par av dessa faktorer är helt enkelt vilken verksamhet som ska bedrivas, hur ägarstrukturen ska se ut eller vilket juridiska ansvar som ska bäras. 

I Sverige har vi bolagsformerna

Enskild näringsverksamhet/enskild firma
Aktiebolag
Handelsbolag
Kommanditbolag
Ekonomisk förening
Ideell förening

I denna artikel behandlar vi de fyra första bolagsformerna. 

Enskild firma
Enskild firma är en bolagsform där den enskilde näringsidkarens personnummer utgör bolagets organisationsnummer. Ägaren har ensamt och personligt betalningsansvar för eventuella skulder. Det är även ägaren som företräder bolaget. Det kan enbart finnas en ägare men resultatet kan delas till medhjälpande make/maka. Bolagsformen kräver ingen registrering hos Bolagsverket men en anmälan för F-skatt måste göras till Skatteverket. Det finns inget krav på att årsredovisning måste upprättas eller revisor tillsättas och beskattningen sker på den enskilde näringsidkaren via NE-bilaga som lämnas i samband med den privata inkomstdeklarationen. Vinstutdelning är inte möjlig, uttagen klassificeras som egna uttag. Bolagets resultat utgör underlaget för skatt och egenavgifter. 

Fördelar
Enkelt att starta, inget krav på startkapital, inga åtaganden som inlämning av årsredovisning eller krav på revisor, möjlighet till att dela resultat med make/maka.

Nackdelar
Ensamt och personligt betalningsansvar, kan enkelt tolkas av utomstående som sidosyssla och därmed inte "seriöst", problematiskt för vissa banker då ägaren inte har vanlig traditionell lön (och därmed ingen lönespecifikation), svårt att skilja företagets ekonomi från den privata.

Aktiebolag
Aktiebolag är en bolagsform där ägaren kan vara en eller flertalet fysiska och/eller juridiska personer. Det finns (utöver vissa undantag enligt ABL) inget betalningsansvar gentemot ägare utöver insatt kapital. Aktiekapitalet ska alltid vara minst 25 000 kr och sätts in i samband med att man startar ett aktiebolag. Bolagsformen möjliggör vinstutdelning och bolagets resultat och beskattning påverkar inte ägarna. Aktiebolaget är en egen juridisk person i sig och upprättar en egen inkomstdeklaration (INK2). Bolaget kan ha andra företrädare än själva ägarna och ägarna har möjlighet att exempelvis tillsätta en annan professionell styrelse än sig själva. Bolaget måste lämna en årsredovisning och har inget krav på revisor (om inte vissa villkor är uppfyllda). 

Fördelar
Bra om man är flera ägare, enkelt för att ta in kapital/investerare, vinstutdelning vilken beskattas lägre än löneuttag, möjlighet till att nyttja stora löneunderlag för lågbeskattad utdelning, inget personligt betalningsansvar (med undantag av vissa regler), verksamheten anses vara "seriös" av utomstående när det är ett AB, enklare skilja på privat ekonomi från företagets.

Nackdelar
Kräver åtaganden så som inlämnade av årsredovisning och i vissa fall krav på revisor (och därmed ökade kostnader), krav på satsat kapital, offentliga uppgifter (för den som inte gillar offentlighet), kan enbart avslutas genom likvidation. 

Handelsbolag
Handelsbolag är en bolagsform där antalet ägare (bolagsmän) måste vara minst 2 eller flera ägare. Ägarna kan vara både fysiska och juridiska. Ägarna har både ensamt och personligt betalningsansvar men även solidariskt ansvar för skulder. Solidariskt innebär att om extern part har en fordran gentemot bolaget så kan fordringen ställas på vilken ägare som helst. Det finns inget krav på att revisor måste tillsättas eller årsredovisning upprättas. Beskattningen sker på delägarna och resultatet fördelas på delägarna som i sin tur deklarerar vinsten i sin privata inkomstdeklaration. Vinstutdelning till fysiska ägare är inte möjlig, uttagen klassificeras som egna uttag. Bolagets resultat utgör underlaget för skatt och egenavgifter. 

Fördelar
Bra om man är flera ägare men vill slippa kravet på startkapital, enkelt att starta, mindre startkostnader i jämförelse med ett aktiebolag.

Nackdelar
Övriga ägare måste godkänna annan ägares utträde, bolagets resultat (överskott) beskattas i delägarens privata deklaration som "överskott av näringsverksamhet", ägare har ekonomiskt ansvar för bolagets förpliktelser, ägarna är solidariskt betalningsansvariga för bolagets skulder, problematiskt för vissa banker då ägaren inte har vanlig traditionell lön (och därmed ingen lönespecifikation).

Kommanditbolag
Kommanditbolag är en bolagsform där antalet ägare är minst 2, varav 1 person med fullt betalningsansvar. Den personen kallas för komplementären. Ansvaret den rollen bär med sig är att komplementären är ensamt och personligt ansvarigt för bolagets skulder och ingångna avtal, men även för tidigare skulder. Om kommanditbolaget är ett större kommanditbolag eller om ägarna är juridiska måste årsredovisning upprättas. Om bolaget är ett större kommanditbolag med fysiska ägare finns krav på revisor. Beskattningen sker på delägarna och resultatet fördelas på delägarna som i sin tur deklarerar vinsten i sin privata inkomstdeklaration. 

Fördelar
Bra om man är flera ägare men vill slippa kravet på startkapital, enkelt att starta, mindre startkostnader i jämförelse med ett aktiebolag, möjlighet för kommanditdelägare till att begränsa ekonomiska risker till komplementären, bra om en delägare är mer passiv medan en annan är mer aktiv.

Nackdelar
Stor risk för komplementären, övriga ägare måste godkänna annan ägares utträde, bolagets resultat (överskott) beskattas i delägarens privata deklaration som "överskott av näringsverksamhet", åtaganden som måste fullföljas vid större kommanditbolag är beroende på vilken form ägaren har.