Hur beskattas utdelning från ett fåmansbolag?

Vad utgör ett fåmansbolag?

När fyra eller färre verksamma delägare äger kvalificerade aktier motsvarande mer än hälften av rösterna i ett aktiebolag så innebär det att bolaget är ett fåmansbolag. Det är denna princip som utgör grunden för fåmansbolagsregeln, eller 3:12-reglerna. Den senare benämningen är allt mer använd och har sin bakgrund i gamla lagen om statlig inkomstskatt; 3 kapitlet 12 paragrafen, därav namnet. Reglerna reglerar bland annat hur en delägare beskattas vid avyttring av aktier i aktiebolaget eller det som i detta fall är aktuellt, utdelning från aktiebolaget. Delägare som ingår i en närstående krets räknas som en enda delägare, vid bedömningen om det är ett fåmansbolag eller inte. Reglerna gäller delägare som privatpersoner och inte ägande via exempelvis ett holdingbolag.


Kvalificerade och okvalificerade aktier

En viktig skillnad vid beskattningen är i huruvida aktierna är kvalificerade eller okvalificerade. Är en delägare verksam i bolaget blir aktierna per automatik kvalificerade, förutsatt att ett par andra undantag inte är uppfyllda. Här är det viktigt att reda ut vad termen verksam innebär. Skatteverket har ”verksam i företaget i betydande omfattning” som formulering för vad verksam innebär. Det innebär att delägaren (eller närstående enligt närståendekretsen) har utgjort arbetsinsatser inom företaget som varit utav stor betydelse för företaget (exempelvis påtaglig vinstgenerering). Det ena undantaget är att om delägaren är en passiv delägare, utan att vara verksam i företaget blir aktierna per automatik okvalificerade. Det andra undantaget är om en utomstående delägare, som inte äger kvalificerade aktier (är ej verksam i företaget), är ägare till minst 30 % av företagets aktier eller har rätt till utdelning motsvarande sitt innehav så innebär det att samtliga aktier i bolaget blir okvalificerade, för samtliga delägare.

Utdelning på kvalificerade aktier

Har bolaget gått med vinst eller om det finns sparade vinstmedel från tidigare år kan bolaget besluta via årsstämman (eller extra vinstudelningsstämma) om en aktieutdelning, med hänsyn till försiktighetsregeln som regleras i aktiebolagslagen. Delägaren deklarerar denna utdelning på K10-bilagan och på denna bilaga beräknas skatten på utdelning med hänsyn till gränsbeloppet. Detta gränsbelopp räknas upp den 1 januari varje år, vilket innebär att en delägare måste vara delägare per 31 december året innan för att få tillgodoräkna sig gränsbeloppet året efter. Det är med andra ord lönsamt att bilda ett bolag innan årsskiftet för att få tillgodoräkna sig nästkommande års gränsbelopp. Det är detta gränsbelopp som reglerar hur stor del av utdelningen som beskattas till det mer förmånliga 20%, i inkomstslaget kapital. Utdelning utöver gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst till en marginalskatt på upp till 52%, dock max 90 IBB (6 192 000 år 2020). Utdelning utöver detta belopp beskattas till 30%.
Storleken på utdelningen bolaget beslutar om och storleken på gränsbeloppet är två fristående faktorer och är tekniskt oberoende av varandra. Det är däremot vanligast att en delägare tar hänsyn till båda faktorerna för att få så låg skattekostnad som möjligt. Notera att en delägare kan besluta om större aktieutdelning än vad som finns i delägarens gränsbelopp, konsekvensen blir då högre skattesats på den del som ej utgör gränsbeloppet.

Det totala gränsbeloppet är summan av årets gränsbelopp samt sparat utdelningsutrymme. Det som inte tas ut i utdelning under året sparas till nästkommande år. Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan med tillägg av 3 procentenheter årligen.

Förenklingsregeln

Den vanligaste och enklaste regeln som används är förenklingsregeln.  Äger en delägare flera andra bolag så får delägaren endast använda sig utav förenklingsregeln för ett av bolagen varje år. Vid beräkning av årets gränsbelopp gäller 2,75 x 68 800 (2021 års IBB) = 183 700. Är det två delägare som äger 50% vardera så innebär det att detta gränsbelopp fördelas till hälften var.

Huvudregeln

Den, i de flesta fall mer lönsamma och komplicerade regeln som används är huvudregeln. Om delägaren använder sig utav förenklingsregeln i ett bolag och är delägare i andra bolag så måste huvudregeln användas på övriga bolag. Omkostnadsbeloppet (aktiernas anskaffningsvärde) multipliceras med 9,51% och det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med 3,51%. Dessa två utgör årets gränsbelopp enligt huvudregeln. När en delägare tar ut lön ur bolaget kan lönesummeregeln vara mycket fördelaktig. Har bolaget dessutom övriga anställda blir det ännu fördelaktigare. Om bolaget äger ett dotterbolag så tillgodoräknas även uttaga löner gjorda där. Förmåner, statliga lönebidrag och styrelsearvoden får inte tillgodoräknas vid beräkningen av löneunderlaget. Lönesummeregeln tillåter att 50% av löneunderlaget kan tillgodoräknas som gränsbelopp, förutsatt att ett par krav är uppfyllda. Det ena kravet är att delägarens lön uppgår minst till 6 IBB motsvarande 400 800 kr (2020 års IBB) med tillägg av antingen 5% av bolagets totala löner eller 9,6 IBB (2020) motsvarande 641 280 kr. Det som utgör löneunderlaget är löner innan beskattningsåret som ska beräknas. Detta innebär att en utdelning som skall göras år 2021 och deklareras 2022 kommer baseras på löneunderlaget år 2020. Det är därför väldigt viktigt att en delägare stämmer av lönenivåerna innan årets slut.

Ett annat krav är att lönesummeregeln får bara beräknas av delägare som äger minst 4 procent av bolagets aktier.

Utdelning på okvalificerade aktier

Beskattningen på utdelning av okvalificerade aktier sker till 25% och deklareras på K12-bilagan. 

Stora sparade vinstmedel som inte ryms inom gränsbeloppet kan enligt speciella regler för trädabolag delas ut till 25% beskattning.